Forskarteamet iCAN producerar ny information och söker lösningar på cancersjukdomar som ökar globalt. Forskarteamet söker nya kopplingar mellan genförändringarna i cancertumören och beteendet i de friska vävnaderna med hjälp av registeruppgifter. ”Undersökningen har också som syfte att förbättra vården av patienterna. Ju bättre man känner till generna, desto bättre kan man föra över information till vårdpraxisen”, berättar jurist för projektet Kirsi Talonen vid Helsingfors universitet.
iCAN är ett av de nationella FUI-flaggskeppsprojekten och övergår nu till sin andra fyraårsperiod. Inledandet av projektet som Helsingfors universitet och Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS) genomfört tillsammans har varit ett omfattande projekt.
Det stora gemensamma projektet har i många avseenden varit banbrytande. Det är fråga om en omfattande biobanksundersökning som för närvarande består av två biobanker, Helsingfors Biobank och Hematologiska Biobanken. I undersökningen görs en grundlig molekylprofilering av de cancerprover som biobanken levererar och därefter söker man nya kopplingar till provgivarens hälsouppgifter.
Individuell vård för patienter med hjälp av genominformation
Cancer är en folksjukdom som blir allt vanligare. Därför strävar man efter att hitta lösningar genom omfattande forskning. Finlands livslånga hälsoregister och i synnerhet Cancerregistret erbjuder enligt Talonen särskilt goda förutsättningar för cancerforskning i Finland. I iCAN-projektet undersöks sambanden mellan förändringar på molekylnivå och andra hälsouppgifter och strävar på så sätt efter att hitta nya korrelationer och faktorer som förklarar uppkomsten av cancer och spridningen av den. Målet är att identifiera nya vårdobjekt och skapa förutsättningar för individuell vård.
Cancerforskningen har länge gått i främsta ledet när det gäller att utnyttja genetiska och molekylära data i utvecklingen av ny diagnostik och behandling. I iCAN-undersökningen går man djupt in i cancertumören genom att utreda genförändringarna i cancer och även förändringar i genernas beteende. Dessutom utreds hur immunsystemet och de normala vävnaderna som omger cancer reagerar på individnivå.
”Det är tills vidare dyrt att genomföra en sådan undersökning och den är ännu inte en del av den rutinmässiga diagnostiken. Ju mer vi lär oss om hur cancer och friska vävnader växelverkar sinsemellan, desto bättre förstår vi uppkomstmekanismerna för cancer. I iCAN samlar man inte endast in data om cancertypen, utan man strävar efter att hitta gemensamma beteendedrag för cancertyperna”, beskriver Talonen.
Med hjälp av gen- och molekylprofilering är det möjligt att inom cancervetenskapen individuellt rikta målstyrda behandlingar till patienter som behandlas.
”Vår undersökning syftar också till att ge verktyg för att rikta behandlingarna bättre än tidigare”, berättar Talonen.
”Utöver kännedom om tillståndsprocessen krävdes god substanskompetens när ansökan gjordes. Forskarnas och det övriga teamets insats i ansökningsprocessen var betydande. Innan vi lämnade in ansökan diskuterade vi med registerförarna om det material som behövdes för att listorna över nödvändiga data kunde definieras så noggrant som möjligt”.
– Kirsi Talonen, jurist, Helsingfors universitet, iCAN
Gemensamma diskussioner och informationsutbyte garanterar en smidig ansökningsprocess
Sökningen av data som kunde utnyttjas i forskningen under projektet föregicks av en lång och omsorgsfull beredning. Det krävde tid, tålamod och att forskarna och hela arbetsgruppen för projektet satte sig in i innehållet i den existerande informationen och materialkatalogen som följde med lagen om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården. Talonen berättar att man strävade efter att utföra bakgrundsarbetet så bra som möjligt. Talonens tidigare kännedom om tillståndsprocesserna var till fördel i beredningen av ansökan.
”Utöver kännedom om tillståndsprocessen krävde beredningen av ansökan god medicinsk substanskunskap och kännedom om myndigheternas register. Forskarnas och alla iCAN-medlemmars insats i ansökningsprocessen var betydande. Innan vi lämnade in ansökan diskuterade vi med registerförarna om den tillgängliga informationen och variablerna för att datavariablerna kunde definieras så noggrant som möjligt”, berättar Talonen.
Efter att ansökan lämnats in, framskred handläggningen av tillståndet smidigt. För en lyckad handläggning hade den aktiva kontakten med Findata en nyckelroll både på förhand och under handläggningen.
”Vi har fått aktiva och snabba svar på förfrågningar samt förhandsinformation från Findata. Findatas ställning som koordinerande aktör är utmanande, eftersom det finns många olika registerförare. I fråga om tillståndsansökan hjälpte det oss att på förhand ha diskuterat med alla registerförare. Att sköta ärenden med Findata lyckades lyckligtvis med låg tröskel under hela processen. Våra förfrågningar besvarades och Findata var samarbetsvilliga”.
Överraskande trender är själen i den vetenskapliga forskningen
Kraven på den detaljerade data som söktes erbjöd sina egna svårigheter för ansökningsprocessen. Enligt Talonen var det utmanande att data ska hämtas enligt variabel.
”Med tanke på undersökningen ska man på förhand veta exakt vad som behövs. Även om vi hade en erfaren forskargrupp tog det tid. Till den fördomsfria utforskande undersökningens karaktär hör att det på förhand är mycket svårt att veta eller förutse vilka data som behövs i detalj. I takt med att undersökningen framskrider kan behoven också förändras, beroende på fynd och observationer. Kartläggningen av befintliga data kräver sin egen kompetens och verktygen, såsom materialkatalogen, är inte bekanta för alla”, säger Talonen.
Till undersökningens karaktär hör enligt Talonen att man under undersökningens gång gör fynd och behöver nya slags data. Om tillståndet inte täcker dessa nya data måste man göra en ändringsansökan och vänta på handläggningen av den.
”Det lönar sig att fundera på med vilken exakthet de data som söks definieras i fortsättningen. De data som nu söks ska anges på variabelnivå. Kan definitionen vara på en mer allmän nivå? Även om registerförarna var hjälpsamma med ansökningarna, är det inte riktigt i linje med den vetenskapliga forskningens karaktär att i detalj formulera alla data som söks på förhand. Överraskande trender är själen i den vetenskapliga forskningen och saker hittas av en slump!” konstaterar Talonen.
”En annan utmaning är ändringarna i forskargruppen och den process för ändringsansökan som ändringarna förutsätter. Det är vanligt att det sker förändringar i de stora projektens forskargrupper på över hundra personer och att människor byts ut. Alla ändringar i forskargruppen ska anmälas som ändringsansökningar till Findata. Det innebär att en ny forskare i forskargruppen kan bli tvungen att vänta på tillgång till forskningsmaterialet i flera veckor eller månader. Dessa ändringar kostar också pengar. Kunde man överväga att den organisation som beviljats dataanvändningstillstånd själv ska ansvara för sina medlemmar i forskargruppen och att Findata endast skulle få aktuella uppgifter om gruppens medlemmar?” funderar Talonen.
Data ger svar på nya forskningsfrågor
Efter de tålamodsprövande tillståndsprocesserna och provinsamlingsarrangemangen är det fint att följa utvecklingen av ett projekt som nu är i god fart. iCAN försöker fortfarande hitta nya partners för att göra det möjligt att inkludera en stor grupp patienter i undersökningen.
Dessutom är målet med projektet att utvidga det nationella samarbetet med de regionala cancercentrumen. För detta ändamål beviljades tilläggsfinansiering för projektets andra skede. Under sommaren och hösten har iCAN:s forskarteam funderat på nya forskningsfrågor som endast den data som samlats in inom projektet kan besvara. Genomförandet av dessa inleds vid årsskiftet.
Forskarens tips till den som ansöker om dataanvändningstillstånd
”Om du inte är en rutinerad användare av registerdata lönar det sig att be om råd av en kollega som är insatt i ämnet. Det lönar sig att satsa på att fastställa datas exakthet. Det lönar sig också att berätta för registerföraren om sina behov och fråga vad det ungefär kommer att söka data. Om alla andra saker rörande datatillståndet har skötts väl är det tråkigt att behöva dra sig tillbaka på grund av priset”.
– Kirsi Talonen, jurist, Helsingfors universitet, iCAN
Vad är Findata?
- Findata är en tillståndsmyndighet för användning av social- och hälsovårdsdata som inledde sin verksamhet år 2020. Dess verksamhet grundar sig på lagen om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården som trädde i kraft år 2019.
- Findata beviljar uppgiftstillstånd för bland annat vetenskaplig forskning, statistikföring och myndigheternas utredningsuppgifter. Utöver tillstånden samkörs och förbehandlas materialen av myndigheten.
- Målet är att förbättra informationssäkerheten för material som innehåller social- och hälsovårdsuppgifter och gör det möjligt att utnyttja dem effektivt.
- Findata finns i anslutning till Institutet för hälsa och välfärd, THL, åtskild från institutets övriga verksamhet.
Artikeln är en del av Findatas artikelserie Datasta tutkimukseen (Från data till forskning), som tar upp ändringar i lagen om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården och Findatas verksamhet. I serien presenterar vi undersökningar där material som fås via Findata har utnyttjats.
