FinnDiane-uppföljningsstudien som pågått i över 20 år ger en helhetsbild av orsakerna till tilläggssjukdomar hos typ 1-diabetiker. ”Vi har sökt material i samma register nästan under hela projektet, så det nya ansökningssättet kan ta tid att vänja sig vid”, säger projektets äldre forskare Valma Harjutsalo.
Forskarna vid Mejlans i Helsingfors har ett pussel på bordet som har samlats sedan 1990-talet.
I FinnDiane-projektet som inleddes 1997 undersöks varför och hur det utvecklas tilläggssjukdomar hos typ 1-diabetiker, till exempel njur-, hjärt- och kärlsjukdomar. I projektet undersöks dessutom förtida dödlighet bland diabetiker. Forskarna arbetar vid Folkhälsans forskningscentral i Helsingfors.
När denna artikel skrivs finns det cirka 50 000 typ 1-diabetiker i Finland.
FinnDiane-projektets äldre forskare Valma Harjutsalo bedömer grovt att cirka en tredjedel av dem också lider av njursjukdom.
”Diabetes och relaterade komplikationer är resultatet av många faktorer. Vårt forskningsarbete är mycket långsiktigt, som att lägga pussel. Helhetsbilden preciseras bit för bit med tiden ”, säger Harjutsalo.
Med hjälp av insamlade forskningsdata kan yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården skräddarsy vårdplaner för diabetiker och förebygga utvecklingen av tilläggssjukdomar samt på så sätt minska belastningen på hälso- och sjukvården. Framför allt förbättras livskvaliteten hos typ 1-diabetiker.
”Diabetes och relaterade komplikationer är resultatet av många faktorer. Vårt forskningsarbete är mycket långsiktigt, som att lägga pussel. Helhetsbilden preciseras bit för bit med tiden ”, säger Valma Harjutsalo.
Det mångsidiga materialet omfattar information om patientens liv och död
FinnDiane-projektets forskningsmaterial är världens mest omfattande helhet som undersöker tilläggssjukdomar av typ 1-diabetes. Det finns också en bred grupp bakom forskningen: Arbetet utförs förutom av finländska experter även av ett internationellt nätverk. Forskarna strävar efter att utreda varför och med vilka sjukdomsmekanismer cirka en tredjedel av diabetikerna utvecklar ytterligare tilläggssjukdomar. Uppkomsten av dessa följs upp bland annat med hjälp av registermaterial.
De diabetiker som deltar i studien besöker regelbundet en mottagning i Helsingfors, där man bland annat tar blod- och urinprov av dem för att fastställa olika biomarkörer och isolera DNA. Utöver den information som samlas in under prövningsbesöken kompletterar forskarna undersökningsmaterialet i patientjournalerna samt med uppgifter från THL:s vårdanmälningsregister, FPA:s läkemedelsinköpsregister och dödsorsaksregistret.
Av dem framgår till exempel om en diabetiker med njursjukdom har fått ett njurtransplantat eller vilka läkemedel han eller hon har köpt för behandling av tilläggssjukdomar. Tillstånden för dessa register beviljades av Tillståndsmyndigheten för social- och hälsovården Findata.
Patienternas anonymitet prioriteras alltid
FinnDiane-projektet är en uppföljningsundersökning för personer som fyllt 18 år och äldre. För närvarande deltar cirka 10 000 diabetiker med diabetes typ 1 i undersökningen. Det finns alltså en enorm mängd information.
Valma Harjutsalo har arbetat med FinnDiane-projektet i över tio år. Innan lagen om sekundär användning trädde i kraft och Findata grundades skulle man ansöka om tillstånd i olika register en i taget. Findatas tjänst erbjuder service i en lucka, där man ansöker om tillstånd för många olika register på en gång, vilket låter behändigt. Harjutsalo saknar dock tid före lagen om sekundär användning.
”Före lagen om sekundär användning antecknades i datatillståndet tillstånd för patientjournaluppgifter så att forskarna själva kunde samordna insamlingen av patientjournaluppgifter direkt med sjukhusen. I och med lagen om sekundär användning är detta inte längre möjligt”, säger hon. Undersökningen har dock alltid grundat sig på patientens samtycke.
I en långvarig uppföljningsundersökning hålls materialet på grund av dataskyddsbestämmelserna tillgängliga endast under en viss tid. Man kommer alltså inte längre åt dem flera år senare utan att giltighetstiden för tillståndet förlängs. I ett projekt som FinnDiane kan forskaren få insikter längs vägen och skulle då gärna återvända för att kontrollera uppgifterna i materialet för flera år sedan.
Enligt Harjutsalo är det dock positivt att man inte behöver fundera ensam på tillståndsansökningarna. Även om det kan kännas komplicerat särskilt för en förstagångssökande att göra en ansökan på en gång, har det varit enkelt att uträtta ärenden med Findatas experter.
Mot följande resultat
Vad har då framgått av patient- och registeruppgifterna? Det är nästan omöjligt för Harjutsalo att lyfta upp ett fynd framför andra från den över 20-åriga forskningen. Hittills har över 300 vetenskapliga artiklar och ett tjugotal doktorsavhandlingar publicerats om FinnDiane-projektet. Harjutsalo nämner dock några resultat.
”Undersökningen har visat att njursjukdomar relaterade till typ 1-diabetes ökar risken för en för tidig död. Dessutom utredde vi vilka de första genetiska riskfaktorerna för diabetes är”, säger hon.
Härnäst kommer Valma Harjutsalo och kollegornas fingrar att få möjlighet att analysera det nyligen färdigställda sekvenseringsmaterialet i projektet, som täcker nästan 2 000 diabetikers hela genommaterial. De är nog kanske nästa pusselbit.
Forskarens tips till den som ansöker om datatillstånd
”Lämna utrymme för flexibilitet i forskningsplanen för ansökan om datatillstånd: det kan vara rusning i kön och det kan vara svårt att fylla i ansökningsblanketten. Man måste förstå att det kan ta tid att få tillstånd. Om du är osäker på vad som ska beaktas i ansökan om dataanvändningstillstånd, fråga Findatas experter om råd ”.
– Valma Harjutsalo, äldre forskare inom FinnDiane-projektet
Vad är Findata?
- Findata är en ”one-stop-shop” för social- och hälsodata som startade sin verksamhet 2020. Verksamheten bygger på Sekundärlagen som trädde i kraft 2019, alltså lagen om sekundäranvändning av social- och hälsodata.
- Findata ger datatillstånd för användning av data för bland annat vetenskaplig forskning, statistik och statliga utredningar.
- Syftet är att förbättra säkerheten för data som innehåller social- och hälsodata och möjliggöra en effektiv användning av dem.
- Findata verkar i anslutning till THL, Institutet för hälsa och välfärd, skilt från THL:s övriga verksamhet.
Artikeln är en del av Findatas artikelserie Datasta tutkimukseen (Från data till forskning), som tar upp ändringar i lagen om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården och Findatas verksamhet. I serien presenterar vi undersökningar där material som fås via Findata har utnyttjats.
